Vingåker för mig i Nr 3 – 2017 Karl-Erik Österman

 

Genom åren har han sålt biljetter och godis, städat, hämtat och lämnat tunga trälådor med film på bussgods i Katrineholm, suttit oräkneliga timmar i ett litet och mycket varmt maskinrum bland mycket annat. Karl-Erik Österman är Vingåkersbon som lägger en mycket stor del av sin tid på ideellt arbete. Allt för att vi i Vingåker ska kunna se på film.

– Vingåker betyder mycket för mig och jag trivs ju här, men det bästa med Vingåker är att vi har en bio och att vi kunnat fortsätta att driva den.
Det är föreningen IOGT-NTO som bedriver bioverksamheten och som även är ägare till fastigheten, men det är Karl-Erik Österman som står som bioföreståndare.
– Det måste finnas en föreståndare, annars får man inte bedriva verksamheten, fortsätter Karl-Erik som även lägger mycket tid på att sköta om fastigheten.
Helt ensam om allt arbete är han dock inte, det skulle inte fungera.
– Vi är fem stycken som sköter allting, men det är jag som har huvudansvaret. Biografen och även fastigheten är ju mitt stora intresse.

Allt började en gång med att det fattades folk som kunde sälja biljetter vid filmvisningarna och även hjälpa till med andra saker i biografen. Karl-Erik som redan då var medlem i IOGT-NTO tillfrågades.
– Så på den vägen är det.
Sedan fick han ansvaret för att filmerna kom fram och tillbaka samt att redovisa varje film till filmbolaget.

Filmkassetterna skickas först till AJ-Hemelektronik i Vingåker där Karl-Erik hämtar dem. Digitalt förs därefter filmerna in i en server i maskinrummet.
– Mitt barnbarn Frederik Magnussen, som är huvudmaskinist, lägger sedan in filmerna i bions projektor där det finns plats för åtta filmer.

 

Förr kom filmerna i trälådor som kunde väga mellan 15-36 kilo. Karl-Erik hämtade och lämnade på Bussgods i Katrineholm före och efter varje filmvisning.
I det pyttelilla maskinrummet som bara rymmer projektorn ett litet bord, en stol och en smal gång var han sedan tvungen att sitta hela filmen utan att kunna lämna rummet. Oftast i 35-36 graders värme. Även om han sett filmen flera gånger förut var han tvungen att titta noga. Uppe i högra hörnet på filmen visades små ringar som talade om att det var dags att ladda och starta nästa projektor. När ringarna visades för andra gången förde han över till den nya projektorn. På så vis blev det inget avbrott i filmen.
– För att köra projektorerna var jag tvungen att ha maskinistkörkort.

Endast några få gånger under alla år har han fått stå i foajén och säga till besökarna att filmen inte kunde visas.
Som den gången när endast en halv film – den ena av trälådorna – kom fram. Eller den gången när filmen kom fram dagen efter.
Endast en gång hände detatt en hel film inte kom fram alls. De två trälådorna kom inte heller tillbaka till filmbolaget utan försvann någonstans i postgången.

Karl-Erik berättar vidare att allt överskott från biografen investeras i verksamheten och i fastigheten. I år ska det bli nytt tak över entrén till IOGT-NTO:s lokaler. Digitaliseringen av bion kunde genomföras med pengar från verksamheten samt bidrag från Kommunen och Filminstitutet.
– Från kommunen fick vi klartecken direkt, men Filminstitutet hade många krav vi var tvungna att uppfylla och först efter tredje ansökningen fick vi godkänt.

Mycket har blivit enklare efter digitaliseringen 2012. Ändå är det ofattbart mycket som måste skötas om för att verksamheten ska fungera. Efter vare filmvisning i 3D måste t ex alla 3D-glasögon – både glas och båge – noga tvättas för hand för att finnas rena till nästa visning.
– Om filmen slutar sent kan det bli väldigt sent innan vi kommer hem, säger Karl-Erik.
Hela biografsalongen måste även städas efter varje filmvisning. Tuggummin och snus på golvet tar extra tid att få bort. Varje film som visas måste också redovisas till filmbolaget.

Inte bara Vingåkersborna kommer till Biografen. Även från närliggande orter brukar det komma besökare.

Tack vare eldsjälarna i IOGT-NTO med Karl-Erik Österman i spetsen, kan Vingåker stoltsera med en av Sveriges äldsta biografer som fortfarande visar film. Utan hårt arbete med driften och envishet för att digitalisera den hade den inte funnits kvar idag.

Text & Foto: Birgitta Stenström

Fakta
Föreningen IOGT-NTO är Sveriges största nykterhetsorganisation.

Adam Lindström