Vingåker för mig i Nr 2 – 2017 Niclas Strand

Att det var skådespelare han skulle bli har han alltid vetat. Som liten cyklade Niclas ofta till Folkparken eller till scenen i Tennisparken och lekte teater. Han drogs till sådana ställen.

Ända sedan yngre tonåren har han uppträtt och var med och startade Vingåkersrevyn 1992. Sedan dess har han utbildat sig och spelat mycket teater och operetter runt om i Sverige, men när han står på scenen i Vingåker känns det alltid speciellt.

 

När jag träffar Niclas och frågar vad Vingåker betyder för honom är ödmjukhet det första ord jag kommer på.

– Allt är så lätt i Vingåker, säger han. Det känns alltid positivt och tacksamt att uppträda här. Det kommer alltid mycket folk och jag känner mig alltid välkommen.

Niclas vill också särskilt nämna Lars Furborg som alltid stöttade och trodde på honom från det att han var ganska ung. Han upplever inte heller någon jantelag i Vingåker.

Niclas brukar alltid tala om att han kommer från Vingåker och berättar gärna om både Säfstaholmsäpplet och Vingåkersdräkten. En gång såg han att Göran Persson satt i publiken och bestämde sig för att skoja lite med honom och sa till publiken:

– Vi är två stora stjärnor som kommer från Vingåker. Det är jag och Göran … Greider.

 

Niclas är gift med Mia Poppe och paret är numera fritidshusägare i Vingåker och trivs väldigt bra här båda två. På samhället kommer ofta trevliga Vingåkersbor fram och pratar.

– Mia känner snart flera här än vad jag gör, säger Niclas och skrattar.

 

I tonåren umgicks Niclas ofta med Thomas Widén, men de tappade kontakten när Thomas kom in på musikhögskolan och Niclas började på Calle Flygare teaterskola. Många år senare skulle Thomas och Johanna Widén skriva musik till Sjöråa – en teater som skulle utspela sig på Hjälmaren – och kontaktade då Niclas som först tyckte att det kändes konstigt att spela teater på en båt. Allt blev dock jättebra och numera uppträder paren ihop. Nu senast i 50-år med Svensktoppen. Båda familjerna umgås även privat.

– Julkonserten i Ekbackskyrkan kommer vi att göra för nionde gången i år, fortsätter Niclas.

 

 

 

Som frilansande skådespelare och underhållare menar Niclas att man ibland får vara lite kreativ. Det är en tuff bransch och man kan inte bara sitta och vänta på att någon ska höra av sig.

– Finns inga jobb får man skapa sig egna, säger han.

Niclas undervisar även i musik, dels för att han tycker det är kul men också för att det är skönt med en fast del av inkomsten.

 

Fram till nästa sommar är dock almanackan fulltecknad med jobb. Snart börjar repetitionerna med Soldat Fabian Bom på Vallarnas friluftsteater i Falkenberg, där både Niclas och Mia ska vara med.

Att få vara med i Soldat Fabian Bom som var en av Nils Poppes stora roller, känns jätteroligt, säger Niclas. Tyvärr hann han aldrig träffa sin svärfar innan han gick bort.

Efter Vallarna är det Nöjeskryss på hotellet i Vingåker i september tillsammans med Widéns. Därefter fortsätter Soldat Fabian Bom på olika teatrar runt om i Sverige. I december är det julkonserten tillsammans med Widéns i Ekbackskyrkan och hela våren 2018 fortsätter sedan Soldat Fabian Bom på Lisebergsteatern i Göteborg.

 

Som skådespelare och underhållare får man alltid vara beredd på att oplanerade saker kan hända. Niclas som sjungit på många äldreboenden brukar låta publiken önska någon favoritlåt och gjorde så även denna gång. En herre höjde då rösten med en alldeles speciell önskan:

– Skulle du kunna tänka dig att ta en paus?

 

En annan gång befann sig Niclas I Botkyrka för att underhålla i en hyresgästförening. Mannen som skulle presentera Niclas för publiken inledde med orden:

– Det kommer en här som ska sjunga för oss, så passa då på att ta en paus och gå ut och sträcka på benen.

– Det var inte alldeles lätt att komma in och försöka få med sig publiken då, skrattar Niclas.

 

I ett av barnen anar Niclas att skådespelaryrket har gått i arv. På en teater i Nyköping ville sonen som då var 3-4 år absolut vara med och se pjäsen som pappa skulle vara med i. För att inte störa den övriga publiken placerades han i den kungliga logen. Hela första akten satt han helt tyst. Plötsligt i den andra akten reste han sig upp, gjorde en gest med armen och utropade:

– MINA DAMER OCH HERRAR, NICLAS STRAND!

 

Ofta uppträder Niclas och Mia på Poppegården, där Mias mamma Gunilla Poppe fortfarande bor. En gång i 1800-tals pjäsen Pelikanen av Strindberg, skulle Niclas i slutscenen bryta ihop och kasta sig i knäet på sin mor. Den dramatiska avslutningen blev dock inte som det var tänkt när den välkända melodislingan från glassbilen plötsligt ljöd över hela Poppegården.

 

Till slut berättar Niclas historien om när han mitt på scenen plötsligt kom på att han glömt telegrammet han behövde senare i pjäsen. Han kom då på att han kunde teaterviska till en av dansöserna i baletten att han glömt telegrammet i logen. Balettdansösen fortsatte då dansande ut i logen, hämtade telegrammet och överlämnade det elegant i en dansgest utan att publiken märkte något.

 

Fakta

Niclas Strand

Född 1974

Gift med Mia Poppe

Skådespelare och underhållare

Utbildning:

  • Stockholms Improvisationsteater
  • Calle Flygare teaterskola
  • Teatervetenskap Stockholms Universitet
  • Olle Westholms filmkurs

Text: Birgitta Stenström

Foto: Eric Bleckert

 

Vingåkersbladet